Pu (L) T. Aloysius Nehkhojang Tungdim - (Zogam Sakol) Tanchin tomkim

Zogam Laigelsiam Pu (L) T. Aloysius Nehkhojang Tungdim - (Zogam Sakol)

Zomite lah a educationist leh thinker minthang Pu (L) T. Aloysius Nehkhojang Tungdim - (Zogam Sakol) Zo suante lah a kipumkhatna ding ngai poimaw mama mi anahi a,

Zogam.com te kung a ana genna ah "Apeita kum 100 val a Dr. G.Grierson in na bawl 'Linguistic Survery of India' a 'Kuki-Chin Languages' na kichi pen 'Zo Languages' chia Zo suante hamteng lahkhawm a

Common Dictionary khat bawl ding," a utdan anagen hi. Ama ZORO a General Secretary anahi ban ah dinmun tuamtuam anatu a,  Rayburn College ah Lecturer in zong anasem hi. 

 

B I B L I O G R A P H Y :

Henglep Sub-Division sung a um Philan kholui ah Muaha (June) 12, 1946 in ana pieng a, Pasian mapuinatoh hun hing peitoujelin Secred Heart High School, Shillong a pat in Matric 1965 in ana zou hi.
North Benggal University a nuoi a Salesian College, Darjelling ah kum 1970 in B.A ana zoutou kiaiin tuachiin kum 1975 in Khristu Jyoti Theological College, Bangalore ah B.D. ana zotou sonson hi.
A pilna leh siemnate jiehin Gam-le-nam, Hattuom kivaipuohna tamtahte ah pan anala tou hi. Zou Holy Bible Chief Translation leh Endihtu ana hi a (1978-83). ZSP Hq. ah zong Vice President in hun sawtpi a na pang hi. Zomi National Congress (ZNC). Zo Re-Unification Organisation (ZORO) Gen. HQ. leh United Zomi Organisation (UZO) General Secretary in a na pang hi. Tualeh Zomi Council (ZC) Joint Secretary in a na pang a, Zomi Council Deputy Speaker leh Zou Literature Society (ZLS) Secretary in zong ana pang hi. Zou MIL Sangshie in School leh College tuomtuomte ah zong ana pang hi. `Hinkhovah' chi laibu zong ana bawl hi.

"Pasien Laisiengthou" (Apokrifa kichi Deuterocanonical laibute tel a kibawl), Chief Translator of the first Zou Holy Bible, 66+7=73 books Published by the Diocese of Imphal, Bishop's House, Impha, Printed at SIEA, 2-B Taylors Road, Madras- 60010, 5000 copies 1983 released.

1. Min : Aloysius Nehkhojang Tungdim
2. Pian kum leh ni : 17th July 1946
3. Pianna veng/khua : Lhilhan Kholui (Near Tuilaphai) Henglep Sub-Divn.
4. A tenna khuo : Chiimtui Veng, Thingkangphai, CCpur District
5. Pa/Nu min : (L) Letzachin Tungdim and (L) Elizabeth Thangzachiin
6. Zi/Pasal min : Angela Vungneiching Tungdim
7. Siamzilna munte : Thingkangphai, Imphal, Bandel (Hooghly Dist. W.B), Chennai, Shillong, Sonada (Darjeeling Dist. W.B), Bangalore (Karnataka) and Mysore.

Anasepna te:
i) Lecturer in MIL (Zou), Rayburn College, New Lamka from 2006
ii) Teacher of MIL (Zou), Don Bosco High School, Lamka, Churachandpur from 2003
iii) Secretary, Zou Literature Society, Manipur from 1984
iv) General Secretary, Zo Re-unification Organisation (ZORO) Gen. Hqtrs. From 1-4-2001
v) Member, Zomi Economic Planning and Development Agency (ZEPADA) from 28th April 2006
vi) Chairman, Legal Advisory Board, Elementary Aided School Teachers' Association, Churachandpur District, from 25th Sept.2007
vii) Investigator/Resource Person, Development of Zou language under N.E. Language Development (NELD) Project of Central Institute of Indian Languages (CIIL) Mysore


A LAIBU GEL TE:
i) With a team translated the Holy Bible in Zou from 1976 onwards and was released in 1983 (November)
ii) Hinkho Vah (in 3 parts or books)
iii) Zouham Zahdan (zou grammer and compositon for Cl IX and X) MIL Subject fo HSLC EXam. approved by BSEM.
iv) Pictorial Glossary in Zou, CIIL, Mysore, 2007. written in collaboration with editorial board
v) Chinthu Zaila (Zou Literature Rader for Cl IX) published by ZLS 2001
vi) Zou Lai Kuona (Course Book for Cl.IX) 2001 published by ZLS.
vii) Chinthu Zaila (Literature Reader for Class XI and XII approved by Council of Higher Secondary Education Manipur, 2006.


ARTICLE A GEL KHENKHAT TE:

i) 'Who are we?' Zoheisa Magazine 1985 Eng Sect page 8.

ii) 'The Socio-Cultural Life if the Zomis of Manipur' published in 'Culture, Mission and Contentualisation', book edited by L.Jeyakelan in 2000 pp.43-69.

iii) Life Sketch of Aloysius Ravalico SDB, Pioneer Catholic Missionary of Manipur appeared in Golden Memoirs(1957-2007) of Mary Immaculate Parish, Chingmeirong, Imphal p.42-46.

iv) 'The Advent of Catholic Christianity in South East of Manipu' incoporated/inserted in the 'History of the Catholic Church in Manipur' p.61-65.

v) 'The Mesages of Christmas' appeared in several newspapers and magazines in 1970's
etc. etc.


Tam atung a panmun leh sepkhiet teng banah, Pu (L) T. Aloysius Nehkhojang ahileh mifeltah leh taima mama, social worker guntu vawt khat ana hi ahi.

Afelna jaal in `Zogam Sakol' chiin minvaw in ana om a, Zogam dung leh vaai ah apoimo bang a nasemin ana tai lele hi.

Amiziete jiehin mite ngainat mama khatleh etton mama khat ana hi ahi. Vangsiet huoitah in 07.12.2016 in a leitung hinkhuo ang beita hi.

Zo tate a ding a nasepna leh panlahnatengilni omlou ding hi.

 

A TRIBUTE TO : 

Phamsa Pu Aloysius T. Nehkhojang

 

Lungsung simkhuo zing e

Ngalliem vontawi kha akieh ni in,

Zota kulsin a zaal simthu'n Zotakuol sung ziilbang in liing,

Tut khawl laiven chi'n malbang koukon zong in 

Sulhei kialou, Zogam Sakol in Zomuol a khumta e...

Zaitha patbang kisai aZogam dung le vai

Pheiphung na suon hunlai

Zaitha nem in amuol tumlai bang in

vul ningnieng va chie maw...

Laukha mubang selouzen aw

Zota piengchiil zatam lah ah

Nadei simthu tumtai gimbang in huikhi in hing sem hiuhiau e.

 

Thanvan zuon a kha nakieh ni in,

Zogam ngui e, Thangvanjawl zong tuolngiem bang e

Zogam zemhoi heisa paal te vulningnieng in

Zo Lawhta zong tau ngeungeu e,

Zovontawi te'n kap zaila awi in lendumpuon nem

naduang tung ah baat ung,

Zolei in zong na ang a zaal,

Ngalliem hekhuo natuoh lai aw.

 

-S. Nengkhanlun, P. Kamdouveng